Tanken bakom projektet: "Ett självständigt boende är möjligt och lönsamt"

I de flesta undersökningar och utvecklingsprojekt om boendeformer för grupper med särskilda behov har man kunnat observera att största delen av de boende som hör till sådana grupper vill bo som alla andra – i en egen bostad och så självständigt som möjligt. Med hjälp av tillräckliga stödinsatser är det här också möjligt.

Utöver kommunernas utvecklingsstrategier för boende o.d. utförs inom ramen för projektet #påhemvägen aktivt praktiskt arbete med kommunerna, ungdomarna, deras närstående och närarbetare. Under projektets gång utreder man tillsammas med ungdomarna vilka deras önskemål om och behov av boende är och förbereder dem inför ett självständigt liv. För en del av ungdomarna ordnas konkret hjälp att hitta en egen bostad och stödtjänster som möjliggör ett självständigt liv. Målet är att alla har möjlighet att komma med i vanliga gemenskaper.

Enligt Miljöministeriets utredning om kostnader för boendelösningar för klienter inom psykiatrisk rehabilitering, kan man i vanliga bostäder ordna mångsidigt stöd kostnadseffektivt. Besparingar uppstår om man avstår från boendestöd som är alltför omfattande i förhållande till behoven. Detsamma konstaterades i projektet Arjen keskiössä, där man i Kotka och Åbo gjorde jämförande kalkyler om kostnader för olika boendeformer. Även i projektet #påhemvägen kommer man att göra kalkyler där man jämför kostnaderna för gruppboende eller andra motsvarade boendeformer med kostnaderna för självständigt boende. Med kalkylerna vill man visa att självständigt boende ofta rent av är mer lönsamt än gruppboende.

Bostadsnätverksmodellen som en del av projektet #påhemvägen

I samarbetsprojektet Arjen keskiössä (2012−2014), som finansierades av ARA, utvecklade man i samarbete med Kehitysvammaliitto och fyra kommuner och tre samkommuner en bostadsnätverksmodell, som är ett gott exempel på ett sätt att erbjuda mångsidiga och individuella boendelösningar.

I ett bostadsnätverk finns bostäderna för personer med särskilda behov integrerade i det normala bostadsbeståndet. Enskilda bostäder förenas med varandra via tjänster och sociala nätverk. Av bostäderna kan man också skapa former för gemensamt boende, exempelvis delade bostäder och bostadsgrupper. De boende utnyttjar närliggande tjänster i sitt bostadsområde (t.ex. bibliotek, hälsovårdscentral o.d.) och får utöver det dessutom skräddarsydd hjälp och stöd i hemmet. De här tjänsterna kan produceras av kommunen, samkommunen, företag eller organisationer. Som en del av nätverket verkar även en stödtjänst där nätverkets boende kan göra saker och ting tillsammans och träffa personal som ger hjälp i vardagen. På basis av goda erfarenheter har man fattat beslut om att ta modellen med bostadsnätverk i bruk även inom projektet #påhemvägen.

Handskakning © Kaisu Isomäki

 

Publicerad 20.9.2017 kl. 15.37, uppdaterad 20.9.2017 kl. 15.37