Bostadsrättsbostäder var temat för den andra bostadsmarknadsöversikten år 2014. Marknadsläget för dessa bedömdes med utgångspunkt i andelen inlösta bostäder och bostädernas omsättning. Dessutom jämfördes bruksvederlagen med hyror för fritt finansierade bostäder och ARA-bostäder i de största städerna.
Byggandet av bostadsrättsbostäder underlättas
Under denna regeringsperiod har ARA kunnat bevilja räntestödslån för bostadsrättsbostäder högst i samma mån som kommunerna har låtit bygga räntestödda, vanliga hyresbostäder. Denna koppling togs bort hösten 2014 och på samma gång höjdes befogenheten att bevilja räntestödslån för bostadsrättshus med 100 miljoner euro till sammanlagt 275 miljoner euro. Tack vare detta kunde ca 1 500 bostadsrättsbostäder börja byggas år 2014.
Bild 1: Bostadsrättsbostäder som påbörjades (stolpar) och deras andel (linje) av ARA-produktionen.
Beståndet av bostadsrättsbostäder koncentrerat till huvudstadsregionen
I början av år 2014 fanns det 40 5000 bostadsrättsbostäder fördelade på 47 kommuner i Finland. Hälften av bostadsrättsbostäderna finns i huvudstadsregionen (43,3 %) eller i kranskommunerna till huvudstadsregionen (7,8 %).
Bild 2: Färdigställda bostadsrättsbostäder och marknadsläget enligt indexet för bostadsrättsbostäder.
(Du kan klicka på bilden för att göra den större)
Bild 3: Färdigställda bostadsrättsbostäder i huvudstadsregionen och marknadsläget enligt indexet för bostadsrättsbostäder.
(Du kan klicka på bilden för att göra den större)
ASO-asuntojen kysynnässä suuria eroja
Stora skillnader i efterfrågan på bostadsrättsbostäder
Marknadsläget för bostadsrättsbostäder bedöms enligt ett index som består av två huvudsakliga indikatorer:
- andelen inlösta bostadsrätter (75 %)
- omsättningen på bostadsrättsbostäder (25 %).
Andelen bostadsrätter som bolaget har inlöst visar hur stor del av bostäderna som används för sitt huvudsakliga användningsändamål. Om andelen inlösta bostäder är liten visar detta på en stark efterfrågan. En stor andel betyder att efterfrågan på bostadsrättsbostäder är svag. På motsvarande sätt visar en liten omsättning på bostäderna att denna boendeform är populär jämfört med andra boendeformer. En stor omsättning tyder på det motsatta.
Indexet är uppdelat på fem kategorier enligt tabellen nedan. Ett ansträngt marknadsläge betyder att efterfrågan på bostadsrättsbostäder är större än utbudet. Vid överutbud finns det många inlösta bostäder som är antingen tomma eller uthyrda. I slutet av 2013 var 5,9 % av bostadsrättsbostäderna i hela landet inlösta. Sammanlagt 440 bostäder hade varit tomma i minst 2 månader och 1 786 bostäder var uthyrda.
|
Marknadsläget för bostadsrättsbostäder
|
Indexet för bostadsrätter
|
Kommuner (st.)
|
Bostäder (st.)
|
%
|
|
ansträngd
|
≤ 5,0
|
3
|
8 554
|
21,1
|
|
tämligen ansträngd
|
5,1-10,0
|
15
|
17 451
|
43,1
|
|
balanserad
|
10,1-15,0
|
17
|
10 547
|
26,1
|
|
måttligt överutbud
|
15,1-20,0
|
5
|
1 208
|
3,0
|
|
överutbud
|
> 20,0
|
7
|
2 678
|
6,6
|
|
Sammanlagt
|
47
|
40 448
|
100,0
|
Bland de största städerna var efterfrågan på bostadsrättsbostäder störst i huvudstadsregionen, Tammerfors, Kuopio och Joensuu. Överutbud rådde bl.a. i Uleåborg och Salo. Om det finns för mycket ARA-hyresbostäder lider även marknaden för bostadsrättsbostäder av överutbudet.
Bild 4: Marknadsläget för bostadsrättsbostäder per kommun granskat enligt indexet för bostadsrättsbostäder.
Käyttövastikkeet
Bruksvederlag
År 2014 var bruksvederlagen för bostadsrättsbostäder 10,95 €/m2 i snitt. Jämfört med året innan steg de med 2,7 % i snitt.
De lägsta bruksvederlagen låg under 10,00 €/m2 och förekom i Uleåborg och Åbo. Dyrast var det att bo i bostadsrättsbostäder i huvudstadsregionen där bruksvederlagen varierar mellan 11,50 och 12,10 €/m2.
Bild 5: Bruksvederlag och hyror i de största städerna 2014 (ARA, Statistikcentralen)
Bruksvederlagen var lägre än ARA-hyrorna i alla andra städer förutom Helsingfors och Kuopio. I Tammerfors, Åbo och Uleåborg var bruksvederlagen 12–15 % lägre än ARA-hyrorna. Jämfört med hyror för fritt finansierade bostäder var bruksvederlagen lägre i samtliga jämförelsestäder. Skillnaden var minst i huvudstadsregionens kranskommuner (10,3 %) och störst i Helsingfors (43,1 %).
Asuntosäätiö är den största ägaren av bostadsrättsbostäder
Våren 2014 köpte Asuntosäätiö bolaget Suomen Asumisoikeus Oy (Asokodit) av SATO och VVO. Därmed blev Asuntosäätiö den största ägaren av bostadsrättsbostäder. Asuntosäätiö ägde 500 bostadsrättsbostäder sedan tidigare, men i och med affären steg antalet till 15 500.