I denna utredning jämför vi den kalkylerade energiförbrukningen i planeringsstadiet i nio passivhus och nollenergihus med den verkliga realiserade förbrukningen. Objekten ligger på olika håll i Finland och representerar olika typer av byggnader. Utöver jämförelsen mellan energiförbrukningsdata lyfter vi fram invånarnas erfarenheter av boendet samt byggherrarnas och planerarnas synpunkter om avgörandena under planeringen av byggnaderna.
I sex av de undersökta objekten översteg den realiserade totala energiförbrukningen de planerade värdena. Avgörandena under planeringen av byggnaderna har dock i huvudsak gjort det möjligt att nå en god energieffektivitetsnivå och den realiserade energiförbrukningen motsvarar energicertifikatets ET-klass. Energiförbrukningen i tre av husen har också underskridit det kalkylerade värdet. Vid en granskning av resultaten bör det dock observeras att förbrukningsdata grundar sig på en mätperiod på 1–4 år beroende på objekt. En mera pålitlig analys skulle kräva förbrukningsmätningar under en längre tid.
Orsakerna till skillnaderna i den realiserade och kalkylerade energiförbrukningen är objektsspecifika och skillnaden kan inte alltid sägas bero på byggnadstekniken. I vissa fall beror skillnaderna i förbrukningen på bristfälliga utgångsdata. I utredningen använde vi som utgångsdata de nyaste tillgängliga energicertifikaten, men för alla objekt hade vi dock inte tillgång till certifikat uppdaterade till tiden innan byggnaden togs i bruk. Ändringen av vissa byggnaders användningsändamål under deras konstruktion och avsaknaden av ett uppdaterat energicertifikat förklarar skillnaden mellan den planerade och realiserade förbrukningen.
Erfarenheterna av användningen av de undersökta byggnaderna har enligt fastighetsservicen och byggherrarna varit i huvudsak goda. Projekten har utmynnat i kunskap i synnerhet om hur energisystem används och fungerar och denna kunskap har överförts och ska överföras också i nya byggprojekt. På basis av enkäterna och intervjuerna som vi gjorde under projektet skiljer sig användningen och underhållet av byggnaderna i praktiken inte från den av vanliga byggnader. Utredningen visar att de teknologiska lösningarna för att förbättra energieffektiviteten hos byggnadsbeståndet är fullt utvecklade. Utmaningarna ligger närmast i ibruktagandet av byggnaden och dess energi- och automatiseringssystem samt invånarnas konsumtionsvanor. Man kan påverka dessa genom att den som underhåller fastigheten får en mera övergripande utbildning i ibruktagande samt en aktivare information till invånarna.
Utgående från utredningens resultat är rekommenderad praxis att ordna en mera omfattande och noggrannare uppföljning av energiförbrukningen samt att i den utnyttja individuell mätning. Vidare rekommenderar vi att kunskap i byggnads- och energiteknik distribueras aktivare bland aktörerna som deltar i planeringen och användningen av byggnaderna. Vi rekommenderar också att draget som många invånare känner, det att fönstren i objekten immar samt problemen i mobiltelefonernas hörbarhet beaktas i kommande objekt redan i planeringsstadiet. Trots problemen som invånarna lyft fram märker många av dem som besvarade frågorna inte att de bor i en energieffektiv byggnad, utan erfarenheten motsvarar deras uppfattning om ett vanligt nytt bostadshus.
Publikations faktum
Författare: Aki Pesola, Miikka Autio, Jonas Alam, Laura Ylimäki, Laura Descombes, Iivo Vehviläinen & Juha Vanhanen (Gaia Consulting Oy)
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet rapporter 1 | 2016. Lahtis 2016.
ISBN 978-952-11-4548-3 (PDF)
ISSN 1797-5514 (online)