Nyhet 18-04-2024 kl. 9.34
Förebyggande av vräkning var ett centralt tema på Hyresskuldsdagen. Både Finland och Sverige är eniga om att det är viktigt att förebygga vräkningar eftersom de är dyra och leder till mänskligt lidande. Särskilt beklagliga är vräkningar för barnfamiljer eftersom det kan vara traumatiserade för barn att lämna sitt eget hem. I Sverige fäster man särskild uppmärksamhet vid barnperspektivet och barnens situation i vräkningsprocessen.
Svensk modell för att förhindra vräkning
I paneldiskussionen fördjupade med sig på vräkningar i Finland och Sverige. Har vi något att lära oss av varandra?
Hyresskuldsdagarnas gäster från Utsökningsverket i Sverige presenterade modellen för lokalt samarbete som ett sätt att förebygga vräkningar. Även om Sverige har en nästan dubbelt så stor folkmängd som Finland förekommer ändå färre vräkningar i Sverige än i Finland.
”Det lokala samarbetet är ett framgångsrikt sätt att förhindra vräkningar”, berättade Kim Jonsson vid Utsökningsverket i Sverige. ”Vräkningarna har blivit färre tack vare ett nära samarbete mellan hyresvärden och socialservicen. Om hyresvärden märker att betalningen av hyran är sen ska hen kontakta socialservicen. Socialservicen måste fås med i ett tidigt skede. Hyresvärdar och socialservice är två huvudaktörer i denna fråga.”
”Utöver samarbetet behövs tidigt ingripande och personlig kontakt – inte bara skriftliga meddelanden till personer i svårigheter”, beskrev Jonsson den svenska modellen.
Paneldeltagarna ansåg att det svenska nätverkssamarbetet och tidigt ingripande var en effektiv modell. Den uppstår inte av sig självt, utan kräver handling.
Finländsk modell för boenderådgivning
I Finland har man genom boenderådgivningsverksamheten effektivt kunnat hjälpa till att minska antalet vräkningar och hitta problemen. Vilja Kamppila vid Ara berättade att de boende kan skämmas för sina problem och inte vill eller kan söka hjälp och att en del inte ens tänker på att lösa problemen. Även om antalet vräkningar har ökat har antalet bostadslösa ändå inte ökat, åtminstone inte ännu. Socialservicen och boenderådgivningen har uppenbarligen lyckats förhindra bostadslöshet.
”Jag gillar boenderådgivningsverksamheten”, sade Jonsson och berättade att det inte finns någon motsvarande verksamhet i Sverige. ”Det skulle vara en viktig tjänst även i Sverige. Många har ekonomiska svårigheter och människor borde förstå att den viktigaste fakturan som betalas är hyran.”
Han förundrade sig över att även om det förekommer fler vräkningar i Finland så finns det fler bostadslösa i Sverige. ”Det vore viktigt att veta hur ni stöder de människor som blir vräkta – ni måste skydda dem på något sätt, till skillnad från oss i Sverige.”
Kamppila gissade att vi i Finland kanske är för effektiva med att vräka människor. ”Om vi når dessa människor i tid kan vi kanske förebygga vräkningar.” I Finland kunde man ta lärdom av ett tidigt ingripande enligt den svenska modellen.
En stor del av vräkningarna i Finland gäller hyresskulder och problem med betalningsförmågan, som man skulle kunna få hjälp med. ”Hyresvärdarna på den privata sidan vet inte nödvändigtvis att vi har olika tjänster som även privata hyresvärdar kan använda”, konstaterade Sina Rasilainen vid Ara.
Enligt utsökningsverket utfördes nästan 5 000 vräkningar i Finland i fjol. Antalet vräkningar har ökat oroväckande under de senaste två åren. Sett enligt mängd utfördes flest vräkningar i fjol i Helsingfors och Vanda, men i förhållande till invånarantalet var vräkningar vanligast i Vanda, Jyväskylä och Lahtis.
Hyresskuldsdagarna ordnades för andra gången. Cirka 250 yrkesutbildade personer som arbetar med hyresskulder samlades i Tammerfors. Tillsammans med Ara ordnades evenemanget av Asunto ensin Verkostokehittäjät, Utsökningsverket, Y-stiftelsen samt Ekonomi- och skuldrådgivningen.
Ara organiserade evenemanget tillsammans med sina partner. På bilden från vänster till höger: Sina Rasilainen (Ara), Elina Lindgren (Ekonomi- och skuldrådgivningen), Vilja Kamppila (Ara), Mia Saarela (Asunto ensin Verkostokehittäjät), Mirka Järvinen (Ara), Anu Valli och Anu Niilo-Rämä (Utsökningsverket), Kirsi Parikka och Riikka Kurki (Ekonomi- och skuldrådgivningen).