Den första efterkalkylen borde ha gjorts för 2017-hyrorna.. Efterkalkylen är en prestationsbaserad penningflödeskalkyl som för bokslutstidpunkten ska upprättas över hyres- och andra intäkter samt de utgifter som ska täckas med dem. Siffrorna i efterkalkylen härleds direkt från bokslutet och i efterkalkylen beaktas endast den faktiska penningrörelsen, inte till exempel avskrivningar. Av efterkalkylen framgår om hyresintäkterna under året har varit tillräckliga för att täcka utgifterna under året. Om upprättande av efterkalkyl och beaktande av över- eller underskott föreskrivs i 13 c § i lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån och i 7 c § i aravabegränsningslagen med samma innehåll.
Den som äger ett hyreshus ska utifrån sin bokföring från räkenskapsperioden i samband med upprättelse av bokslutet göra upp en efterkalkyl som gäller hela samfundet enligt utjämningsgrupp och av vilken framgår
1) summan av hyrorna som tagits ut
2) vilka utgiftsposter som har täckts med hyrorna
3) hur mycket medel det har samlats in för kommande ombyggnader, underhåll och skötsel och hur de har använts
4) finansieringsöverskottet eller finansieringsunderskottet för räkenskapsperioden
5) finansieringsöverskottet eller finansieringsunderskottet för föregående räkenskapsperioder.
Det i punkterna 4 och 5 ovan nämnda över- eller underskottet som samlats in från skötselutgifter och finansiella kostnader för avsättningar ska tas i beaktande vid bestämningen av de kommande årens hyror. ARA rekommenderar att över- eller underskottet som ska beaktas vid hyresbestämningen kan vid behov fördelas på cirka 3–5 år för att hyrorna ska utvecklas i jämn takt.
Efterkalkylen som gäller hela samfundet ska stämmas av mot den finansiella ställningen i balansräkningen.
Samfund ska upprätta efterkalkyler i samband med upprättandet av bokslutet.