Borgenslån för hyreshus

I lagen om statsborgen för byggnadslån för hyresbostäder (856/2008) föreskrivs om statsborgen till kreditinstitut, försäkringsbolag, pensionsanstalter eller kommuner (lånebeviljare) för lån som används för byggande av hyresbostäder. Lagen trädde i kraft den 23 december 2008.

Staten ansvarar för sådana lån som beviljats kreditinstitut, försäkringsbolag, pensionsanstalter eller kommuner som används för byggande av hyresbostäder såsom denna lag föreskriver.

Godkännande av borgenslån

ARA fattar beslut om att godkänna ett lån som borgenslån.

ARA kan godkänna ett lån för byggande av hyresbostäder som ett borgenslån förutsatt att den kommun där objektet finns förordar borgenslånet.

Allmänna villkor för borgenslån

Lånevillkoren, räntan och eventuella övriga kostnader som lånebeviljaren tar ut för ett lån som godkänns som borgenslån ska vara skäliga jämfört med lånevillkoren, räntan och kostnader för lån som allmänt beviljas för motsvarande ändamål. Med lån som beviljats för motsvarande ändamål kan avses exempelvis lån på vilka lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån tillämpas. Endast lån i euro kan godkännas som borgenslån.

Ett borgenslån får lyftas i poster som motsvarar det skede byggnadsarbetet befinner sig i eller i en post då byggnaden är färdig.

Projekt som kan beviljas borgen

Avsikten är att borgenslån endast godkänns för projekt med hög standard om man ser till kvalitets-, kostnads- och prisnivån. Projektens pris och kvalitet ska även vara bra och de ska vara lönsamma och konkurrenskraftiga under hela borgenstiden med beaktande av efterfrågan på orten. Lånet bör konkurrensutsättas.

Om hyresbostäderna byggs på arrendemark, kan lånet godkännas som borgenslån endast om arrendeavtalet förbjuder uppsägning under borgenstiden och under den tid som skyldigheten att använda bostaden som hyresbostad gäller.

Arrenderätten ska kunna överföras till en tredje part utan att fastighetsägaren hörs.

För att förhindra överlappande statsunderstöd, kan ett lån inte godkännas som borgenslån, om låntagaren för samma ändamål beviljats räntestöd eller lån av statens medel med stöd av någon annan lag.

Borgenslåntagare

Borgenslåntagare kan i allmänhet vara sådana samfund, som är berättigade till understöd enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001). Samfundet måste således inte vara ett av ARA utsett allmännyttigt samfund för att kunna beviljas borgenslån. Det är i sista hand upp till ARA att från fall till fall pröva förekomsten av tillfredsställande förutsättningar.

I bedömningen av förutsättningarna för att godkänna borgenslånet fäster ARA speciellt uppmärksamhet vid sökandens soliditet. För att ett lån ska godkännas som borgenslån förutsätts att låntagaren bedöms ha tillräckliga förutsättningar att betala tillbaka borgenslånet och att bedriva hyreshusverksamhet.

Borgenslånets belopp

Borgenslånet kan uppgå till högst 95 procent av byggnadskostnaderna för de hyresbostäder och tillhörande utrymmen som direkt betjänar boendet. Byggnadskostnaderna kan även omfatta de skäliga kostnaderna för anskaffning och kommunalteknisk iståndsättning av tomten. De utrymmen som direkt betjänar boendet kan exempelvis bestå av förråd, bastuutrymmen, tvättstugor och motsvarande utrymmen. Affärsutrymmen anses inte som utrymmen som betjänar boendet. I samband med sitt godkännande av lånet, fattar ARA ett slutgiltigt beslut om storleken på det godkända borgenslånet.

Borgensavgift och -tid

Låntagaren är skyldig att betala en borgensavgift till staten. I samband med att lånet lyfts tar lånebeviljaren ut en borgensavgift av låntagaren. Borgensavgiften är 0,5 procent av det beviljade borgenslånets kapital och betalas till Statskontoret i samband med att lånet lyfts.

Statens ansvar för borgenslånet varar högst 30 år från lyftandet av borgenslånets första post. Borgenstiden upphör tidigare om borgenslånet betalas tillbaka innan dess eller om borgenslånet inte överförs till den nya ägaren i samband med överlåtelsen av objektet.

Bruk av bostäderna under borgenstiden

Beviljandet av borgenslån grundar sig på att det behövs nya hyresbostäder i områden där det finns efterfrågan på sådana. Till borgenslånet anknyter en skyldighet att använda bostäderna i det objekt som beviljats borgenslån som hyresbostäder under den tid statsborgen är i kraft, dvs. högst 30 år. Bostäderna ska dock alltid användas som hyresbostäder i minst 20 år, även om staten befrias från borgensansvaret före det. Om staten däremot befrias från borgensansvaret efter 20 år, men före utgången av den föreslagna lagens maximala borgenstid på 30 år upphör skyldigheten att använda bostäderna som hyresbostäder samtidigt med statens ansvar. Borgenstidens varaktighet räknas från det att lånet eller dess första post lyfts.