Nyhet 25-03-2013 kl. 11.37
Regeringen utarbetar en bostadspolitisk reform för att stödja arbetskraftens regionala rörlighet. I reformen fästs särskild uppmärksamhet vid att förutsättningarna för statligt stött byggande av hyresbostäder till rimligt pris i tillväxtområdena förbättras. En övergripande utvärdering av efterfråge- och produktionsstöd inom bostadspolitiken genomförs före utgången av regeringsperioden i januari 2015.
Regeringen anser det vara motiverat att sänka räntenivåerna för aravalånestocken till de delar som de är avsevärt högre än marknadsräntan. Det nuvarande räntestödssystemet utvecklas bland annat genom att antalet amorteringar höjs från nuvarande nivå. Verksamhetsbetingelserna för gruppbyggande stöds, och byggandet av ARA-bostäder styrs på ett sådant sätt att bostäderna byggs som tjänstebostäder. Det bereds en plan för hur överförandet av medel från statens bostadsfond för att täcka utgifter i statsbudgeten kan begränsas.
När det gäller verkställigheten av gällande MBT-intentionsavtal säkerställs en tillräcklig produktion av planer i kommunerna och kommunernas skyldighet att på sitt område bygga den volym av hyresbostadsproduktion till ett skäligt pris som avtalet förutsätter.
Skötseln av markpolitiken utvecklas och praxisen förenhetligas inom Helsingforsregionen. I utarbetandet av den markanvändningsplan som ingår i MBT-intentionsavtalet för Helsingforsregionen tryggas möjligheten att få nya områden för bostadsproduktion till ett skäligt pris. De kommunala planernas effektivitet ökas så att kommunerna för egen del kontrollerar gällande och nya planer vad beträffar byggrätten i dem.
Bestämmelserna om utvecklingsområden omarbetas så att de blir användbara och så att de bättre betjänar moderniseringen och förenhetligandet av samhällena. Skyldigheten att främja konkurrensen tas in som en aspekt i markanvändnings- och bygglagen. Dessutom preciseras bestämmelserna i markanvändnings- och bygglagen så att kommunerna i samband med beredningen av planerna åläggs att uppskatta de totalekonomiska och faktiska kostnadseffekterna i de byggbestämmelser som ingår i planerna.
Man utvecklar planläggningen av metropolområdet och utreder på olika sätt möjligheterna att fördjupa det kommunöverskridande samarbetet på ett sådant sätt att man garanterar att de samhällsstrukturella och bostadspolitiska målen på området uppfylls bättre än vad det nuvarande systemet medger.
Normtalkot fortsätter med snabb tidtabell med målet att häva onödiga bestämmelser för att byggkostnaderna ska kunna sänkas. Normtalkot i kommunerna inleds genom att man effektiviserar bedömningen av de ekonomiska konsekvenserna av bl.a. detaljplanslösningar och sådana val, anvisningar och föreskrifter som hänför sig till byggande. I fråga om föreskrifterna om tillgänglighet i nya flervåningshus införs ett temporärt försök fram till utgången av 2015, där man häver föreskrifterna om tillgänglighet för andra våningar än första och andra våningen. Bilplatsnormen justeras i markanvändnings- och bygglagen.
Ett försök som sträcker sig till utgången av 2015 inleds på metropolområdet, och det innebär att bilplatserna lösgörs från priset på bostaden i ARA-understödd hyresbostadsproduktion. Båda åtgärderna stöder en sänkning av byggkostnaderna.
Den nuvarande försökslagen gällande delegering av befogenheter när det gäller undantagsbeslut permanentas som en del av ändringarna av markanvändnings- och bygglagen.
Kruunuasunnot (A-Kruunu Oy), som ägs av staten, börjar bygga och äga skäligt prissatta hyresbostäder i Helsingforsregionen. Ärendet bereds redan för nästa tilläggsbudget. Självriskandelen för räntan på räntestödslån sänks temporärt till en procent. Dessutom tar man i Helsingforsregionen i bruk ett startbidrag på så sätt att det minskar behovet av eget kapital för objektet. Genom åtgärderna stöds särskilt små och medelstora aktörers möjligheter att låta bygga normala statsstödda hyresbostäder.
Bestämmelserna om hyresbestämning för ARA-bostäder utvecklas på ett sådant sätt att skäliga boendeutgifter kan tryggas för de boende. Självriskandelen för räntan på räntestödslån för grundlig förbättring sänks temporärt från 3,4 procent till 2,35 procent.
Fullmakten att bevilja investeringsunderstöd för grupper med särskilda behov höjs och samtidigt höjs även fullmakten att bevilja räntestödslån. Samtidigt bedöms nivån på understödsprocentsatserna för investeringsunderstödet.
Fullmakterna att bevilja hiss- och reparationsunderstöd höjs. Samtidigt bedöms storleken på understödsprocentsatsen för hissunderstöd och det utreds hur hissunderstödet kan göras behovsprövat. Dessutom höjs understödet för kommunalteknik.
För att öka den statsstödda hyresbostadsproduktionen och för att göra alternativen inom hyresbostadsproduktionen mångsidigare införs vid sidan av det nuvarande räntestödslånet en ny räntestödslåneform, där begränsningstiden är 20 år och stödbeloppet är mindre.
Räntestödslån kan i enlighet med EU-bestämmelserna beviljas samfund som har för avsikt att låta bygga, äga eller hyra ut bostäder så att de bostäder som får stöd ska användas för boende som väljs på sociala grunder. När hyrorna ska bestämmas tillämpas självkostnadsprincipen. Räntestödslån har statens fyllnadsborgen. Närmare föreskrifter om räntestödsbeloppet och betalningstiden, amorteringen av och allmänna villkor för räntestödslån utfärdas genom förordning av statsrådet. Samtidigt sörjer man för att räntestödslånet på 40 år är konkurrenskraftigt.
I enlighet med regeringsprogrammet utvecklas lagstiftningen om allmännyttighet utifrån förslagen av den arbetsgrupp som har utrett saken, dock preciserat på ett sådant sätt att arbetsgruppens förslag endast tillämpas på nyproduktion av ARA-bostäder.
Bilaga till pressmeddelandet om regeringens ramförhandlingar
21.3.2013