Utredningens syfte var att kartlägga nuläget i fråga om bostadsenheter för rehabiliterande med psykisk ohälsa eller missbruk i hela landet samt granska närmare behovet av boende och stöd i vardagen samt befintliga tjänster för stöd i vardagen för rehabiliterande med psykisk ohälsa i städer (Esbo, Vanda, Tammerfors, Uleåborg, Kuopio, Lahtis, Björneborg och Jyväskylä) som deltar i Åtgärdsprogrammet för förebyggande av bostadslöshet 2016–2019 (AUNE).
Enligt resultaten finns det mycket att utveckla i bostadsenheterna, för att kvalitetsrekommendationerna för specialgrupper ska nås. De rehabiliterande bor oftare i rum än i vanliga bostäder, och en del enheter har rum som är mindre än 10 kvadratmeter. En del enheter har många personer boende, och blandenheter för flera specialgrupper är vanliga. Enheterna har många institutionella drag såsom gemensamma funktioner och begränsande regler. En del enheter ligger långt från service och trafikförbindelserna är dåliga. Fastighetsbeståndet är inte särskilt gammalt. Enligt enheternas representanters bedömning är två tredjedelar av fastigheterna i gott skick. Totalrenovering har utförts i mera än hälften av enheterna och en dryg tredjedel av enheterna skulle behöva totalrenoveras. Renoveringar som planeras är utbyggnader, som innebär att antalet boende personer och enhetens storlek ökas. Dessutom omändras bostadsrum till bostäder. Bostadsservicesystemet byggs fortfarande upp i steg, eftersom bara 17 % av enheternas bostäder är bestående bostäder som man inte behöver flytta från då stödbehovet minskar.
I AUNE-städer är det problematiskt att utveckla boendet utifrån olika människogrupper eftersom olika sektorer knappt samarbetar och har olika registreringssätt. I stället för att utgå från grupper borde man utgå från klienternas behov av stöd. Lidande blir rehabiliterande med psykisk ohälsa som använder rusmedel och äldre som i stället för aktiv rehabilitering behöver tjänster inom äldrevård. De som bor i vanliga bostäder skulle behöva lätt och flexibelt stöd hemma och stödpersoner redan innan den psykiska ohälsan leder till problem med boendet. Systemet för bostadsservice bygger på enheter och till stor del på köptjänster. I städer strävar man efter att utveckla systemet för bostadsservice i riktning mot vanligt boende. Ändringen sker dock långsamt och framförallt aktivt genom att öka städernas bedömning av servicebehovet och effektivera rehabiliteringskraven i enheterna. I städerna behövs politisk vilja och mod att göra systemet för
Publikations faktum
Författare: Kari Huotari, Sinikka Törmä, Sari Pitkänen och Antti Hatsala
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet rapporter 2 | 2018. Lahtis 2018.
ISBN 978-952-11-4910-8 (PDF)
ISSN 1797-5514 (online)