Ett eget hem – en omöjlighet?
Ett eget personligt hem är inte någon självklarhet för alla. Många unga med särskilda behov bor i ett grupphem eller i en boendeenhet, trots att de med hjälp av tillräckligt stöd skulle klara sig på egen hand. Under åren 2017–2019 finansierar och genomför ARA tillsammans med Kehitysvammaliitto projektet #påhemvägen, där det för unga med särskilda behov utvecklas mångsidiga boende- och servicelösningar som möjliggör att deras resa mot ett eget hem och ett självständigt liv kan börja.
#påhemvägen är ett partnerskapsprojekt
I projektet deltar förutom ARA och Kehitysvammaliitto också FDUV (Förbundet De Utvecklingsstördas Väl), Autismi- ja Aspergerliitto, Nuorisoasuntoliitto ry, Miljöministeriet och Social- och hälsovårdsministeriet. Projektet genomförs som ett arbete i valda pilotkommuner. De första pilotkommunerna är Kouvola, Pargas och S:t Michel. År 2018 utökas antalet pilotkommuner med ytterligare tre kommuner.
Bedömning av de ungas livssituation med hjälp av en modell från Skottland
I pilotkommunerna tar man med unga med särskilda behov i åldern 18-29 år. Deras nuvarande livssituation och framtida behov och önskemål kartläggs med hjälp av de ungas närstående, närarbetare, som fått sin utbildning i kommunerna, och andra intressenter. Ungdomarnas nuvarande bostadssituation bedöms med bland annat metoder och verktyg som har utvecklats i Skottland.
Bostadsnätverken ger stöd i det egna hemmet
Med förändringsprojektet #påhemvägen strävar man efter att påverka ungdomarnas liv och ge dem större frihet över och ansvar för det egna boendet. Den grundläggande utgångspunkten i projektet är artikel 19 i FN:s funktionshinderkonvention, enligt vilken personer med funktionsnedsättning har rätt att välja var och med vem de bor.
Inom ramen för projektet skapas nya nätverk för boende och service som möjliggör att de unga kan bo i vanliga bostäder på egen hand och få hjälp och nödvändigt stöd i det egna hemmet. I projektet vill man lyfta fram att individuella boendelösningar inte alls är dyrare än centraliserade boendelösningar. I boendeenheter för grupper är det stöd de boende får ibland för stort i förhållande till behoven. Då man avstår från boende med alltför omfattande stöd sparar man på resurser som kan användas för att genomföra individuella boendelösningar.