Huvudfokus i bostadsmarknadsöversikten 1/2016 ligger på att utreda den kommunala hyresbostadsmarknaden i hela landet och speciellt i huvudstadsregionen och i landskapens centralstäder. Skillnaderna mellan bostadsmarknadsläget i olika kommuner analyseras med hjälp av ARA-indexet, som består av flera olika indikatorer.
Hela översikten och statistikbilagor finns bara på finska. Länkar finns nedanför texten.
Hyreshöjningen i fritt finansierade bostäder är starkast i huvudstadsregionen
Under 2015 steg hyrorna i huvudstadsregionen med 4 procent. Under året innan var ökningen hela 5,2 procent. I medeltal kostade en fritt finansierad hyresbostad i huvudstadsregionen 17,5 euro per kvadratmeter. Den dyraste genomsnittshyran i hyresavtal för nya ettor i Helsingfors var nästan 25 euro per kvadratmeter.
I huvudstadsregionen var ARA-hyrorna i medeltal 12,0 euro per kvadratmeter, vilket är 2,9 procent lägre än året innan. I Helsingfors överskred skillnaden mellan hyror i fritt finansierade bostäder och ARA-hyrorna för första gången 50 procent. I Esbo var skillnaden 25 procent. I andra stora städer (över 100 000 invånare) var hyrorna i fritt finansierade bostäder 10–20 procent dyrare än ARA-hyrorna. Utanför huvudstadsregionen var boendet dyrast i Tammerfors, där ARA-hyrorna var 11,9 euro per kvadratmeter och hyrorna i fritt finansierade bostäder 13,6 euro per kvadratmeter.
I Helsingfors och Vanda är det svårt att få en ARA-bostad
Under 2015 var marknadsläget ansträngt eller tämligen ansträngt i 14 kommuner. I dessa kommuner bor sammanlagt över 1,7 miljoner invånare. Marknaden var mest ansträngd i kommunerna i huvudstadsregionen, framför allt i Helsingfors. Även i Tammerfors, Kuopio och i flera av huvudstadsregionens kranskommuner översteg efterfrågan på ARA-bostäder utbudet. I bl.a. Åbo, Jyväskylä och Lahtis var hyresmarknaden balanserad.
Under de senaste åren har det byggts fler fritt finansierade hyresbostäder än tidigare. I Tammerfors, Kuopio och Lahtis har det ökade utbudet av fritt finansierade bostäder balanserat hyresmarknaden.
I 94 kommuner är utbudet av ARA-bostäder något större än efterfrågan, bland annat i Uleåborg, Villmanstrand och Vasa. I 141 kommuner finns det ett överutbud av bostäder. Invånarantalet i dessa kommuner har minskat med i medeltal 1,1 procent jämfört med året innan.
Antalet tomma ARA-bostäder ökade
Utanför tillväxtcentra har marknaden för ARA-bostäderna märkbart mattats av. Vid utgången av 2015 fanns det i hela landet omkring 7 600 ARA-hyresbostäder som hade stått tomma i minst två månader.
Antalet tomma ARA-bostäder var lägst i Nyland (0,2 %) och högst i Lappland (9,2 %). Det hade funnits ytterligare tusen tomma ARA-bostäder under 2015 om de inte hade använts som bostäder för asylsökande och kvotflyktingar som beviljats asyl.
En del av kommunerna med minskande invånarmängd har lyckats anpassa sitt bostadsbestånd så att det motsvarar efterfrågan och därför har ARA-bostädernas användningsgrad hållits på en bra nivå.
Överutbudet av ARA-bostäder ökade i kommuner med minskande invånarantal
Utanför tillväxtcentra är marknadssituationen för ARA-bostäderna utmanande. Uthyrningen försvåras av att ARA-husen är i dåligt skick, bostädernas storlek motsvarar inte efterfrågan och hyrorna på den fritt finansierade marknaden är förmånliga jämfört med ARA-hyrorna.
Under 2015 fanns det i hela landet cirka 7 600 tomma ARA-hyresbostäder. Av dem hade 56 procent stått tomma i minst 6 månader. Flest tomma ARA-bostäder fanns det i Kemi (410), Rovaniemi (252) och Nyslott (224). Antalet tomma bostäder var lägst i Nyland (0,2 %) och högst i Lappland (9,2 %). Andelen tomma ARA-bostäder i hela landet var två procent.
Det hade funnits ytterligare tusen tomma ARA-bostäder under 2015 om de inte hade använts som bostäder för asylsökande och kvotflyktingar som beviljats asyl.
Invandringen ökar efterfrågan på ARA-bostäder
Behovet av hyresbostäder växer under 2016 när besluten om uppehållstillstånd träder i kraft. De tomma ARA-bostäderna i kommuner med minskande invånarmängd kan utnyttjas som boende för asylsökande, men det är ingen bestående lösning på problemet. Invandrarna söker sig precis som finländarna till orter där det finns arbetsplatser, service och släktingar, vilket ökar efterfrågan på hyresbostäder i huvudstadsregionen och andra tillväxtcentra.
ARA-indexet per kommun år 2015.