Skötselutgifter och kostnadsstruktur för ARA-hus

I denna utredning granskas skötselutgifterna och kostnadsstrukturen för ARA hyresbostadsfastigheterna, skötselutgifternas andel av hyran som tas ut av hyresgästerna samt de olika parternas möjligheter att påverka utgiftsnivåerna. Förvaltning och optimering av skötselutgifter är av största vikt för att säkerställa rimliga boendepriser.

Utredningen har till största delen gjorts genom att analysera skötselutgifterna från 2013, vilka har insamlats från 15 samfund från sammanlagt 440 ARA-hus. I utredningen har man också analyserat skötselutgifterna av 52 ARA-hus som är avsedda för specialgrupper. Dessutom genomfördes en enkät som riktade sig till samfunden som bidragit med information till utredningen, med vilken man preciserade denna information och kartlade metoderna för tillhandahållande av fastighetsunderhålls- och förvaltningsservice samt parternas möjligheter att påverka hur utgifterna bildas.

Skötselutgifterna för normala ARA-hyresbostadsfastigheter var i genomsnitt 5,96 euro/bostm²/mån. 2013. De största utgiftsposterna var reparationer (22 %), uppvärmning (17 %) samt förvaltning (15 %). I huvudstadsregionen är kostnaderna 0,84 euro/bostm²/mån. högre än i andra städer. De största regionala skillnaderna förekommer i tomthyrorna. Reparationskostnaderna för äldre byggnader gjorde att deras skötselutgifter översteg skötselutgifterna för nya byggnader. De totala skötselutgifterna för objekt som ägs av riksomfattande samfund var högre än motsvarande i kommunala samfunds ägo, och kostnaderna fördelade sig på olika sätt bland olika skötselutgiftsposter. Ägarens roll i att optimera skötselutgifterna samt i att bevara fastigheternas värde ter sig betydligt större än invånarnas betydelse. Invånarnas största möjlighet att påverka rörde vattenförbrukningen och kostnader för vatten. I förhållande till övriga utgifter ansågs invånarnas möjlighet att påverka vara måttlig eller till och med relativt liten.

Skötselutgifterna för objekt som är avsedda för specialgrupper var betydligt högre än motsvarande för normala hyresbostadsobjekt, 7,09 euro/lägenhm²/mån. I normala ARA-hus var utgiften för motsvarande lägenhetsyta 5,91 euro/lägenhm²/mån. Skötselutgifterna är högre i ARA-hus som är avsedda för specialgrupper, eftersom utgifterna omfattar invånarnas el- och städkostnader. Dessa debiteras vanligtvis av invånarna som separata serviceavgifter. Dessutom är objekten till storleken avsevärt mindre än andra ARA-hus.

Utredningen bifogas till statsrådets bostadspolitiska åtgärdsprogram 2012–2015.

ARAra 3/2014 (kansi)Publikations faktum

Författare: Jessica Niemi, Mikko Hietala och Hanna Kaleva (KTI)

Publikationens titel på finska: ARA-talojen hoitokulut ja kulurakenne

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet rapporter 3 | 2014. Lahtis 2014.

ISBN 978-952-11-4369-4 (PDF)
ISSN 1797-5514 (online)

Publicerad 28-10-2014 kl. 10.14, uppdaterad 30-03-2017 kl. 10.48