Huvudfokus i bostadsmarknadsöversikten 1/2014 ligger på att utreda den kommunala hyresbostadsmarknaden i hela landet och speciellt i huvudstadsregionen och i landskapens centralstäder. Skillnaderna mellan bostadsmarknadsläget i olika kommuner analyseras med hjälp av ARA-indexet, som består av flera olika indikatorer. Marknaden och hyresutvecklingen för fritt finansierade hyresbostäder beaktas i analysen.
Marknaden för ARA-bostäder utvecklas i olika riktningar
Vid utgången av 2013 stod 102 700 hushåll i Finland i kö till en ARA-hyresbostad, 43 000 av dem i huvudstadsregionen- Mängden sökande steg med 1,2 procent. Helsingfors och i Uleåborg hade en tillväxt på 2 000 hushåll. I Vanda var tillväxten 730 hushåll, i Tammerfors 230, i Åbo 180 och i Kouvola 100 hushåll. 115 kommuner hade fler sökande än tidigare, 139 kommuner färre.
Diagram 1. Utbud och efterfrågan på ARA-bostäder 2003–2013.
(Hushåll som fått en ARA-bostad, Utbud av ARA-bostäder, Antal sökande hushåll)
Drygt 68 500 hushåll fick en ARA-bostad under året. I huvudstadsregionen beviljades bostäder åt 13 000 hushåll vilket är 700 färre än 2012. Antalet hushåll som fick en ARA-bostad sjönk i hela landet med 5,3 procent jämfört med 2012.
Diagram 2. Skillnad mellan utbud och efterfrågan på ARA-bostäder 2005–2013.
(HSR, Andra tillväxtcentra, Resten av landet)
Antalet tomma ARA-bostäder ökar
Problemet med tomma bostäder förekommer i huvudsak på orter där invånarantalet är på väg neråt. Problemet förekommer dock även i andra kommuner där antalet ARA-bostäder inte motsvarar efterfrågan.
Enligt ARAs bostadsmarknadsenkät fanns det vid utgången av 2013 omkring 6 800 ARA-hyresbostäder som hade stått tomma i minst två månader i hela landet. Av dem hade 56 procent stått tomma i minst 6 månader. Antalet tomma bostäder ökade med 24,8 procent jämfört med föregående år. De tomma bostädernas andel av alla ARA-bostäder ökade från 1,3 till 1,6 procent.
Efterfrågan på små bostäder ökar
50 procent av normala ARA-hyresbostäder är tvårummare, 25 procent trerummare, 18 procent enrummare och 7 procent fyrarummare eller större. Under de föregående decennierna har storleksgaffeln på ARAs bostäder stämt ganska väl överens med efterfrågan, men läget har förändrats väsentligt i och med den kraftiga ökningen av antalet enpersonshushåll. År 2013 överskred antalet singelhushåll som ansökte om en ARA-bostad för första gången 60-procentsgränsen. Denna ökning har förekommit både i kommuner som växer och i kommuner som avfolkas. Till exempel i Kajanaland utgjorde enpersonshushållen 75 procent av alla hushåll som ansökte om en ARA-bostad.
Den största efterfrågan på hyresbostäder kommer att gälla enrummare också över den närmaste framtiden. Nyttjandegraden för tvårummare hålls också på hög nivå, delvis på grund av bristen på enrummare som gör att både tvåpersonshushåll och enpersonshushåll bor i tvårummare. Däremot sjunker efterfrågan på trerummare vilket gör att dessa undernyttjas, till och med i växande kommuner. Den låga andelen stora familjebostäder (4 rum och större) leder samtidigt till att det i många kommuner råder brist på sådana bostäder.
ARA-indexet: hyresmarknaden i kommunerna har försämrats
Läget på ARA-hyresbostadsmarknaden försämrades jämfört med föregående år. Antalet kommuner med ett poängantal under 10 i ARA-indexet var 11 fler än ett år tidigare. Dessutom försämrades läget i 55 av de kommuner som hade överutbud 2012 (ARA-index < 10). 12 procent av hela landets ARA-objekt finns i områden där efterfrågan är lägst (10 procent 2012).
I kommuner som led av det motsatta problemet, en ansträngd hyresmarknad (ARA-index 30–50), skedde inga förändringar eftersom situationen i huvudstadsregionen hölls praktiskt taget oförändrad. Antalet kommuner med en tämligen ansträngd hyresmarknad (ARA-index 20–29,9) sjönk från sjutton till tolv.
Antalet kommuner med hyresmarknaden i balans (ARA-index 15–19,9) sjönk från 45 till 40. Utvecklingen gick i huvudsak mot ett lindrigt överutbud.
Närmare information samt hela översikten på finska::