Upplysningsplikt

Enligt bostadsrättslagen ska bostadsrättshusets ägare ge dem som bor i bostadsrättshuset information om bestämningen av bruksvederlaget och bestämningsgrunderna, utjämningens effekter för bruksvederlaget samt information om hur de medel som samlats in genom bruksvederlagen har använts (efterkalkyler) i enlighet med samförvaltningslagen. Detta innebär att informationen ska lämnas till det organ (boendestämman, boendekommittén) som enligt samförvaltningslagen har rätt att ge utlåtanden i det aktuella samfundet. 

Bokföringsnämnden har emellertid meddelat beslut (1926/2014, 1941/2015), enligt vilka husvisa bruksvederlags- och efterkalkyler ska läggas fram som noter till bokslutet. Kalkyler som gäller en enskild husenhet kan hållas tillgängliga för de boende till exempel på samfundets kontor och webbplats, ifall samfundet består av ett betydande antal objekt och objektsvisa kalkyler inte kan bifogas bokslutet.

Bruksvederlagskalkyl

I kalkylen över bestämningen av vederlaget ska bostadsrättshusets ägare redogöra för följande specifikt för varje hus och utjämningsgrupp och för hela samfundet:

1) för vilka utgiftsposter bruksvederlag tas ut;

2) hur mycket man har för avsikt att sammanlagt använda av de belopp som samlats in i form av bruksvederlag till utjämning mellan olika bostadsrättshus, och hur utjämningen påverkar bruksvederlaget för ett enskilt bostadsrättshus;

3) hur mycket medel som samlas in i förväg för ombyggnad, underhåll och skötsel av fastigheten, byggnaderna och bostäderna och vad medlen ska användas till (se beloppet av avsättningar);

4) hur mycket medel som samlas in i förväg för andra lagenliga förpliktelser och hur medlen ska användas.


Beaktandet av över- eller underskott i vederlagen

Det kumulativa finansieringsunderskottet och -överskottet som efterkalkylen visar ska med avdrag för de medel som samlats in för avsättningar tas i beaktande vid bestämningen av de kommande årens bruksvederlag. ARA har rekommenderat att ett över- eller underskott ska fördelas på vederlagen för ca 3–5 år för att vederlagen ska utvecklas i en jämn takt. Under- och överskott i ej utjämnbara skötsel- och finansieringsutgifter ska överföras husvis till de vederlag som de boende betalar, medan under- och överskott i utjämnbara skötsel- och finansieringsutgifter ska överföras på samfundsnivå, vilket innebär att ett samfund kan jämna ut under- och överskott mellan olika objekt.

Efterkalkyl

Bostadsrättshusets ägare ska sammanställa både en efterkalkyl för hela samfundet, för varje utjämningsgrupp och för varje enskilt hus. Efterkalkylen är en prestationsbaserad penningflödeskalkyl som bildas vid bokslutet av de olika vederlagsinkomsterna (ej utjämnbara skötselutgifter, utjämnbara skötsel- och finansieringsutgifter, avsättning för ombyggnad, underhåll och skötsel, avsättning för amorteringar av bullet-lån, avsättning för inlösning av bostadsrätter (bostadsrättsavgifter)) och utgifterna som ska täckas med dessa inkomster. Siffrorna i kalkylen överförs direkt från bokföringen. Vid upprättandet av efterkalkyler är det bra att tillämpa ARA:s modell. Modellen grundar sig på bokföringsnämndens modell på efterkalkyler för bostadsaktiebolag. Enligt bostadsrättslagen ska en efterkalkyl som omfattar hela samfundet bifogas verksamhetsberättelsen. 


Följande ska framgå av efterkalkylen:

1) summan av bruksvederlag som tagits ut;

2) vilka utgiftsposter som har täckts med bruksvederlag;

3) finansieringsöverskottet eller finansieringsunderskottet för räkenskapsperioden;

4) det kumulativa finansieringsöverskottet eller finansieringsunderskottet separat för varje samfund, utjämningsgrupp och hus;

5)  hur mycket medel för avsättningar för ombyggnad, underhåll och skötsel som ingår i det kumulativa överskottet;

6)  hur mycket medel för avsättningar för andra lagenliga förpliktelser som ingår i det kumulativa överskottet.

Publicerad 10.6.2016 kl. 11.13, uppdaterad 9.3.2017 kl. 17.11