Nyhet 13-11-2015 kl. 13.58
De som deltog i seminariet Förnyelse av samhället inspirerades av det mångsidiga programmet och möjligheten att nätverka med andra som jobbar inom branschen.
"Vi lägger till och frigör", beskrev jordbruk- och miljöminister Kimmo Tiilikainen de bostadspolitiska riktlinjerna i sitt öppningstal.
Bostadspolitiken ingår i regeringens strategiska mål med vilka man vill höja Finlands sysselsättning och konkurrenskraft: genom att bygga fler bostäder skapar man nya jobb, och dessutom ökar man tillväxten och antalet bostäder, på vilka det är en svår brist. För att få nya bostäder borde man enligt ministern även förnya planläggnings- och tillståndssystemet. Han utmanade aktörerna inom branschen att gå med i reformerna.
Kimmo Tiilikainens önskan är att få fler aktörer att producera bostäder till rimliga priser, och för att uppnå detta har man utarbetat en ny tioårsmodell för räntestödslån. ARAs överdirektör Hannu Rossilahti, som fungerat som ministerns utredningsman, presenterade den nya modellen den 10 november. Lagstiftningen beräknas vara klar på hösten 2016.
"Människan är ändå den viktigaste faktorn, vilket man inte får glömma då man förnyar samhället: en trivsam boendemiljö är en viktig del av människans välmående", betonade ministern.
Förnyelse och nya bostäder genom kompletteringsbyggande
Huvudstadsregionen lider av en kronisk bostadsbrist. En lösning på problemet söks även i regionalt kompletteringsbyggande och utvecklingen av fastighetsbeståndet.
I Mellungsbacka i Helsingfors pågår ett projekt där man vill riva höghus som nått slutet av sin livscykel, och istället bygga nya höghus med en sex gånger större byggrätt. De nuvarande invånarna skulle få en ny bostad till priset för ett stambyte. "Situationen är komplicerad jämfört med nybyggnad, eftersom det finns så många inblandade parter. Det krävs utvecklingsarbete för att hantera invånarnas önskemål och säkerhet", berättar projektchef Tytti Sirola.
I projektet i Mellungsbacka söker man en modell som man kunde utnyttja för att öka bostadsbyggnaden. Tanken är att bygga mångsidigt boende, med både privatägda bostäder och ARA-bostäder.
Enligt Sirola behövs nya typer av kompensationsmodeller, eftersom invånarna kan ha olika uppfattningar om hurdan en motsvarande bostad skulle se ut i det nya byggnadsobjektet. "Det är svårt att hantera helheten i ett sådant här projekt, och projektet är inte lätt att genomföra enligt gryndermodell. Borde man skapa en ny projektmodell för sådana här fall?"
Jaana Näro från Helsingfors stads bostäder Ab kom med hyreshusbolagens synvinkel. Kompletteringsbyggande är vanligt. "Hos oss är till och med ombyggnad enkelt jämfört med bostadsaktiebolag", konstaterade hon. Projekt pågår bl.a. i Jakobacka där man gjort många totalrenoveringar samt är effektivare med att riva och bygga om.
"I Östra Helsingfors kunde man genom tilläggs- och kompletteringsplanläggning få upp till ca 100 000 nya bostäder", berättade Anri Linden från Helsingfors Stadsplaneringskontor.
Även VAV Asunnot Oy river och bygger stora helheter allt effektivare i bland annat Dickursby och Mikkola, beskrev vd Teija Ojankoski. Innan höghusen rivs har bl.a. polisen och räddningsmyndigheterna använt dem i sina övningar. Genom den ökade byggnadseffektiviteten kan man bygga allt fler bostäder i byggnadsobjektet.
Man säljer, river och byter användningsändamål
I Norra Finland och resten av landet är problemet det motsatta till Helsingfors: folkmängden minskar, bostäder står tomma. Problemet med tomma bostäder har lösts bl.a. genom att sälja bostäder och byta deras användningsändamål. Det finns bl.a. behov för vårdbostäder för äldre.
"Vi har inte genomfört ett enda nybygge på 20 år", berättade Karri Varrio från Kemijärven Roikka Oy. "Vi använder alla knep vi har för att bli av med tomma bostäder, vi till och med river hus."
I Rovaniemi är situationen lite annorlunda; där färdigställs ca 430 nya bostäder årligen. Det har funnits ca 600 tomma ARA-bostäder, och de ligger längre bort från centrum. "I Rovaniemi pågår en förändring i önskemål gällande boendet. Det blir allt mer populärt att bo i höghus och i stadskärnan", beskrev stadsarkitekt Tarja Outila.
I Haapajärvi har man blivit av med tomma hyreslägenheter genom att t.ex. renovera dem och göra dem mindre, man har ändrat användningsändamålet till bostäder för specialgrupper och man har utvecklat ett hus med effektiverad hemservice. Enligt Taina Rauhala från stadens hyreslägenheter har det funnits efterfrågan på små bostäder.
Fakta och nätverk
Enligt responsen inspirerades deltagarna bl.a. av det mångsidiga programmet och möjligheten att nätverka.
Anne Viita, Vuokralaiset ry (i mitten av den stora bilden):
"Det som gladde mig var det mångsidiga programmet. Det mest intressanta var föredragen där det kom fram hur mycket bostadsmarknaden varierar i landets olika delar. Kommunerna med utflyttningsöverskott verkar vara ensamma med sina problem."
Jaana Närö, Helsingfors stads bostäder Ab (till höger på den stora bilden):
"Seminariet var nyttigt: det vidgar allas vyer att träffa människor och höra om olika situationer, problem och lösningar. Digitaliseringen var en fullträff för mig!"
Marjut Joensuu, Isännöintiliitto (till vänster på den stora bilden):
"Det bästa med seminariet var de goda diskussionerna och idéerna om hur Isännöintiliitto i framtiden kunde samarbeta med hyreshusbolagen."
Under seminariets gång twittrades det aktivt, här är den mest populära tweeten: