Under ARA-dagen söktes nya innehåll för bostadspolitiken

Nyhet 26.1.2018 kl. 15.21

  
Den traditionella ARA-dagen i januari samlade experter inom boende och byggande för att fundera på nya innehåll för bostadspolitiken.

Minister Kimmo Tiilikainen öppnade evenemanget genom att kasta en blick på de åtskilliga projekten under regeringsperioden. Den röda tråden är fortfarande att öka bostadsbeståndet där det behövs, samt att lindra normer och byråkrati. Det som går att komma överens om behöver inte förstöras med lag, konstaterade ministern, och lyfte fram exemplet med MBT-avtalen mellan staten och de största städerna som fungerar motorer för hållbar tillväxt. När man utvecklar hållbar urbanisering är det alltid viktigt att komma ihåg att utvecklingen görs för människorna, påminde ministern.

ARApv_sali2018
Hela salen full på ARA-dagen, längts fram överdirektör Hannu Rossilahti och minister Kimmo Tiilikainen.

Tiilikainen hämtade också nyheter till seminariet: det kommer inte att införas tidsbundna hyresavtal som baserar sig på granskningar av inkomst för hyresbostäder som stöds av staden, och inkomstgränserna som används i huvudstadsregionen kommer att avskaffas. Deltagarna verkade nöjda efter att de fått höra nyheten. Motiveringen till att planen fälldes och inkomstgränserna avskaffas är i synnerhet uppkomsten av flitfällor. Även i fortsättningen kommer behovet av bostad samt sökandens inkomster och egendom att vara de viktigaste faktorerna för att få en bostad.  Dessutom försäkrade ministern att förslaget beträffande bostadsrättslagen fortskrider, och en proposition kommer att ges till regeringen i närmaste framtid. SE talet på video

Upplev stämningen på pauserna under ARA-dagen:

Ett andelslag vore en låg tröskel till ägarboende

I sin presentation tog ARAs överdirektör Hannu Rossilahti fart från tidigare årtionden, då den växande medelklassen erbjöds statens aravalån för att skaffa en ägarbostad. Efter att detta alternativ avskaffades i början av 1990-talet har medelinkomsttagare haft boende på marknadsvillkor som nästan enda möjlighet.

Vad har hänt? Jämfört med tidigare årtionden har det byggts väldigt få ARA-bostäder, och de bostäder som byggts har i huvudsak varit s.k. social bostadsproduktion, d.v.s. bostäder som avses för dem som har det allra svårast ställt ekonomiskt sett. Samtidigt har utgifterna för bostadsbidrag stigit enormt: år 2017 betalade staten och kommunerna ut 2,3 miljarder euro i bostadsbidrag.

Enligt Rossilahti leder den marknadsledda bostadsproduktionen till allt mindre och dyrare bostäder. Vem stöder en sådan utveckling, vem vill bo i en etta hela sitt liv, frågade Rossilahti. Andelslagsmodellen kunde vara en ny lösning för ägarboende till rimligt pris för medelinkomsttagare, och den skulle fylla tomrummet som lämnades av aravalånen. Andelslagsmodellen skulle ha en låg tröskel till ägarboende. Den vore ett nytt verktyg för kommunerna för att främja rimligt prissatt boende, och kunde återinföra kommunernas aktivare roll i boendet. SE talet på video

 

ARA-torilla18
Möten och diskussioner på ARA-torget.

Kraft i grannskap

Professor Mari Vaattovaara ansåg det vara oroande att diskussionen om förvaltningsmodeller framhävs i Finland. Varför byggs städer fortfarande en tomt i taget? I framgångsrika regioner ute i världen, till exempel Vancouver, bygger man ett grannskap i taget, och grannskapen ser olika ut med individuella särdrag. Lokalförvaltningen har lyckats få de lokala aktörerna att samarbeta för att stärka regionens styrkor. Städernas konkurrenskraft förbättras inte genom förvaltningsmodeller, utan genom att ta hand om den ekonomiska utvecklingen samt invånarnas och grannskapens välbefinnande, försäkrade Vaattovaara, som stödde sig på internationella forskningsdata.  Bostadspolitiken har utgjort grundstenen för byggandet av den finländska välfärdsstaten – man har skapat förutsättningar för ett gott liv även för låginkomsttagare. Det som en gång i tiden byggdes genom välfärdsstatens socialpolitik utrotas nu som brister i bostadspolitiken, sammanfattade Vaattovaara.

ARApvkahvitauko18
 

Aalto-universitetets ledande forskare Aija Staffans, som lyfte fram framgångsrika internationella exempel på stadsutveckling, tänkte i samma banor.  Staffans oroade sig för den moderna finländska trenden där planer innehåller intressanta stadsboulevarder, men det i verkligheten främst uppkommer identiska köpcentrum i regioncentrumen. Hon betonade betydelsen hos ett levande stadsrum i mänsklig skala.  Se hennes presentation här

Sorcha Edwards från organisationen Housing Europe gav en översikt över bostadsmarknaden i Europa. Det som är gemensamt för Helsingfors och alla större städer i Europa är bristen på rimligt prissatta bostäder. Debatten om offentligt stöd för boende pågår i flera länder: enligt Sorcha har frågan inget rätt eller fel svar. Men det finns ett akut behov av nya lösningar för bostadssituationen i kris. SE talet på video

Under ARA-dagen delades även hederspriset Årets Bästa ARA-kvadrater ut till Espoon Asunnot Oy:s objekt Magnetgatan 14.

Parhaat araneliöt18